Vinylseans

02.12.2016 kl. 17:56

Det är svårt att beskriva känslan när man lyssnar på musik i mörkret, speciellt när musiken spelas från gamla vinylskivor. Det krasslar emellanåt, men ljudet är klart och tydligt. Dagen före Galan var nog en unik upplevelse för mig som sällan lyssnar på vinylskivor. Jag har ärvt en rejäl bunt med vinylskivor, men har ingen vinylspelare.

Lyckligtvis har jag några kollegor som är väldigt musikintresserade och de ordnar ibland seanser. Den här gången fick jag vara med! Jag tänkte att jag äntligen får spela mina skivor som jag aldrig har lyssnat på, förutom Whitney Houstons och ABBAs skiva förstås. Minnen från barndomen smyger fram och då minns jag hur kul det var att överföra musiken från vinylskivorna till kassetter. Det var nog moderna tider det. 

Före seansen hade jag svårt att minnas hur vinylskivorna hade låtit, men nu äntligen fick jag chansen att få höra! Vi lyssnar mycket på musik, nästan överallt, i bussen, hemma, ute på promenad, men när lyssnar man påriktigt? När har ni suttit ner er och släckt lampan och bara låtit musiken flöda genom era tankar? Vi blir lätt distraherade av våra sinnen och därför är det bra att prova att utesluta alla förutom hörselsinnet.

För att få fullständigt mörker hade fönster tejpats och även apparaterna. Det ser lite lustigt ut i bilden, men det var värt det! Vi alla satt i mörkret och lyssnade i början på en av Pink Floyds instrumentala bitar. Här nedan kan ni lyssna på en av bitarna, men jag kan garantera att det inte lät lika som från vinylskivan! Vi lyssnade på hela skivan och det verkade som om det fanns en berättelse. Det fanns många instrument, vilka gjorde det hela intressant att lyssna på. Trots att det inte är min stils musik så var det intressant att lyssna på den här.

 

 

I mörkret får man fantisera fritt och jag kunde höra alla små detaljer i musiken. Ibland lyssnade jag på basen och en stund senare på en av synten och försökte se hur allting blev en enda stor helhet. 

 

 

Det jag förstås såg framemot var att lyssna på min mammas skivor och var så glad att hitta Sades skiva! Sades sammetslena röst var alldeles fantastisk och jag kunde inbilla mig henne framför mig i en rökig jazzbar på 80-talet.

 

 

Nu tänker jag definitivt skaffa mig en egen spelare så att jag kan mysa i mörkrets omfamning. Ännu bättre om man skulle se fullmånen lysa klart och lyssna på fin gitarr musik från min lilla spelare. Då skulle jag kunna inbilla mig själv någonstans på vår somamrstuga och se hur någon låter fingrarna flyta graciöst över gitarrens strängar. Kanske man ser vem som spelar eller kanske inte, det bästa är att låta fantasin flöda!

Avslutningsvis vill jag tipsa om det här för det här är någonting man måste prova. Det är absolut värt det! 

 

Bisous

 

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 2 med bokstäver:

 

Så kliché som det låter har musik en stark påverkan. Vi kan förmedla sinnestämningar eller berätta någonting åt lyssnaren som inte kan beskrivas med bara ord.  Det är den största orsaken till varför jag är väldigt fäst vid musik. Piano och sång gäller för det mesta, men ibland även gitarr. I den här bloggen delar jag med mig lite musik som jag har bandat in och annat smått och gott!

 

Behöver ni musikprogram till er tillställning?

Kolla min hemsida amira.fi!